Tonie Lewenhaupt Wikipedia Ebba Cecilia Charlotte Lewenhaupt är en välkänd svensk modejournalist. Hon föddes den 16 februari 1944 i Sverige. Sedan slutet av 1960-talet har hon varit en del av branschen, och hon omnämns ofta som en pionjär i ämnet. Hon var den första personen som närmade sig ämnet mode ur ett analytiskt perspektiv.
Lewenhaupt har arbetat för ett antal svenska modepublikationer, varav en är Damernas Varld, för vilken hon var ansvarig för att skriva spalten “Det senaste” från 1971 till 1990 och sedan “Det allra senaste” efter det. Därefter jobbade hon sig upp till att bli redaktionssekreterare på Svenska Elle. Hon startade den svenska upplagan av Elle Interior 1992, och hon var tidningens chefredaktör fram till 2011.
Utöver det har hon även haft befattningar inom områdena föreläsare och skrivande under sin karriär. Hon är författare till olika böcker som är relaterade till mode, men de som är mest kända är Modeboken 1900 – 2000 som handlar om 1900-talets mode och Bilden av Modet som handlar om svensk modefotografi. Utöver det har hon arbetat på Nationalencyklopedin både som skribent och faktagranskare.
Lotta Lewenhaupt tilldelades Ellens hederspris av Elle 2003. Som motivering för priset angavs följande: “Hon har omfattande kunskaper om mode inte bara i Sverige utan även internationellt, och de senaste tre decennierna har hon skrivit om mode, att arbeta som modejournalist och att undervisa i modeklasser. Hon är ansiktet och pennan bakom uttrycket “modepassion.” Modepassion myntades till hennes ära.”
Hon föddes till greve Sten Adam Clas Lewenhaupt och friherrinnan Anna Julie Cecilia Beck-Friis. Hennes fullständiga namn är Anna Julie Cecilia Beck-Friis. Hon är redan en gift kvinna.
Tonie Lewenhaupt är oftast kopplad till modevärlden i människors sinnen. Hennes djupgående undersökningar av modets nycker kännetecknas av det betydande samband som hon finner mellan socioekonomiska situationer och de kläder som människor bär.
Hon demonstrerar, i böcker som “Inte bara mode: samhället som modeskapare” och “Tidlösa trådar: klassiska kläder från antiken till våra dagar”, hur samhälleliga förändringar och förändringar i värdesystem leder till utvecklingen av nya klädord.
Tonie Lewenhaupts främsta intresseområde är inte så mycket designen i sig eller aktuella modetrender, trots att hon är väl kunnig inom båda dessa områden. Inte alls; snarare avser hon att visa hur inte bara samhället utan också individers uppfattning om sig själva påverkar modet.
Samhällsperspektivet syns till exempel i resonemanget som går in i klasslösa strävanden efter franska revolutionens klädsel eller i de porträttstudier som ingår i samlingen på Krapperups slott.
Tonie Lewenhaupt Wikipedia
Dessutom har mode sin egen individuella soundboard. Allt handlar om identifikation och signaler, vad bäraren vill förmedla om sig själv genom sitt val av klädsel. Tonie Lewenhaupt undersöker utvecklingen av klädstandarder genom tiderna i sitt verk med titeln “Kladers tysta sprk.” Den historiska synen avslöjar återkommande egenskaper som har använts som maktsymboler eller maktanspråk, såsom breda axlar, höga klackar eller färger.
Ibland är kostymspråket överdrivet uppenbart, som i 1500-talets teaterdräkter, där de goda, de onda, de dåraktiga eller snålen presenterades i omisskännliga kostymstereotyper, av vilka några överraskande nog har fortsatt att ha betydelse i 2000-talet. Det är också möjligt att dra av sig en modern dummerjon-look med kläder som är för lite, jeans som är för korta eller kepsar som är för små.
Tonie Lewenhaupt köpte en av sina favoriter på den auktionen i England; det var en blå sidenklänning från Paris 1912 som hade ett säreget tåg och en vacker sidentofs.
Varje klädesplagg har en bakgrund. Att läsa upp detaljerna är ett bra sätt att öka din kunskap. Varje fläck och varje tår har sin egen berättelse. Och jag kan bara fantisera om hur roligt hon hade att dansa hela natten i den där aftonklänningen när den slocknade.
Tofsen krossades i en miljon bitar. Efter några år bröt första världskriget ut, och jag tror att det sköts upp tills alla goda minnen var lagrade.
Den berömda kostymhistorikern Nancy Bradfield var den tidigare ägaren till outfiten, som kärleksfullt kallades “Ryssiska baletten”.
En betydande del av Tonie Lewenhaupts samling, som består av totalt 150 stycken, förvärvades av Stina Paccini-Ohlsson. Under haute couture-branschens höjdpunkt ägde och drev Stina Paccini-Ohlsson elitmodebutiken Ohlssons på Stortorget i Malmö.
Stina Paccini-Ohlsson handlade på de mest prestigefyllda modehusensom Dior och Balenciaga för att skaffa de mest fashionabla och moderna plagg som finns. Efter försäljningen av företaget hittades de stora namnen upphängda i plastpåsar på vinden.
