Jan Mårtenson Familj

Jan Mårtenson Familj |Jan Mårtenson foddes I Uppsala, som son till chefen for Orebro forsvarsområde, overste Gosta Mårtenson på Rosta herrgård och Marga Mårtenson, fodd Brandelius.

Genom mormodern, som hette Gumaelius, ar Jan Mårtenson attling till forfattaren, kyrkoherden och riksdagsmannen Wilhelm Gumaelius som var gift med Carolina Geijer. På grund av faderns militara karriar flyttade familjen ofta under hans barndom.

Efter Karolinska laroverket I Orebro og språkresor till England och Frankrike skrevs han in som befalselev vid Livkompaniet vid Kungliga Upplands regemente som skyttesoldat, vilket foljdes av kadettskola och utbildning till reservofficer.

1954 borjade han studera juridik vid Uppsala universitet for bland andra Henrik Munktell och Halvar G.F. Sundberg. Han var då sedan ett år gift med Birgitta Wigren, med vilken han fick två dottrar.

Han engagerade sig I studentlivet på Sodermanlands-Nerikes country och I studentspex, samt var vice ordforande I Uppsala studentkår och deltog dar bland annat I att formå Gunnar Strang att avskriva studentlånen med 25 percent .

Valborgsmassoafton 1960, då han hunnit ta kandidatexamen, blev Mårtenson uppringd av dåvarande chefen for Utrikesdepartementets personalbyrå, Per Anger, som uppmanade honom att soka in till UD nastfoljande vecka.

Mårtenson hade tankt arbeta på Enskilda banken, dar hans familj hade nara band, men blev antagen som attaché den 4 juli, nar Osten Undén var utrikesminister.

Forsta utlandsposteringen var under Jens Malling I Rio de Janeiro, dar den svenska ambassaden var belagen sedan det varit Brasiliens huvudstad. Mårtenson ankom det 1961, och råkade hamna precis mitt uppe I militarkuppen mot president Janio Quadros.

Hosten 1963 återkallades he till Stockholm som attaché åt Nobelpristagaren Giorgos Seferis, tills han utsågs till andre man van Sveriges representation vid OECD I Paris, forst under ambassador Ingemar Hagglof och sedan under Carl Henrik von Platen.

Tidigare har Jan Mårtenson jobbat som journalist på bland annat tidningen Arbetet. Under åren har det också blivit 26 bocker.

Genombrottet kom 1972 med diktsamlingen “Narmare”. Och året efter “Jag erovrar varlden tillsammans med Karl och broderna Marx”.

2009 gav han ut sina memoarer – “Som det kan bli” – som bland annat hyllats av forfattaren Stig Larsson. I den skriver han bland annat om den psykiska sjukdom han drabbades av under 1990-talet. Den som också bidrog towards att han forsokte ta sitt liv.

Sedan 2001 ar han helt fri från medicinering med psykofarmaka och mår battre a någonsin. Samtidigt sager han att han inte skulle vilja vara utan den, trots att det var en oerhort svår och jobbig period I livet.

Det låter kanske hemskt, en psykos ar inget man onskar sig, men den gav mig viktiga livserfarenheter.

Jan Mårtenson Familj

Jan Mårtenson Familj